Min matresa. Från fettskräck till LCHF och nu...

Under hela barndomen så pratades det aldrig om diet eller bantning. Det enda jag minns är att mamma och pappa försökte få oss att äta lite grovt bröd istället för det ljusa utan större framgång. Vi delade på en 33 cl läsk på fredagskvällarna och lördagskvällarna, något lördagsgodis förekom inte. Vi åt godis på påsken och när vi åkte långt i bilen. Mamma och pappa förklarade aldrig för oss att det var onyttigt eller dyrt eller gav någon annan orsak, det bara var så.  I alla fall inte vad jag minns. Mamma lagade all mat och bakade allt bröd och fikabröd. Det jag minns är att det bakades mycket kakor och bullar, även av syrran och mig när vi blev större. Det var efterrätt och fika som stod för det onyttiga i kosten och då förekom det bara i samband med helgen. Maten vi fick var allsidig och mamma har alltid provat nya recept med stor framgång.

Jag 1982 i Frankrike, jag var 10år. 

Jag till vänster i rosa byxkjol och Jessica till höger. 1989 i Washington DC

När jag i 20-års åldern flyttade hemifrån och gick på Balettakademien så började jag intressera mig för kost och ville äta sunt. Mina tidigare ideal från tonåren att vara kurvig hade lagts på hyllan. (Jag och syrran försökte förgäves att lägga på oss vikt på "speciella ställen" under högstadiet, det misslyckades ju kapitalt. Det enda som hände var att vi gick upp i vikt och såg allmänt "mullig" ut.)
 Jag undvek allt fett, som pesten, det var minimjölk och lightprodukter. När en klasskamrat sa att hon åt riktigt smör och grädde och påstod att det inte var farligt så höll jag med, fast tänkte: Nej det stämmer ju INTE! Och detta trots att personen i fråga var mycket smalare än jag...  Jag hade ingen aning om kalorier utan det var fettet som jag undvek. Det jag hörde var att om man tränar, vilket jag ju gjorde då så kan man äta hur mycket som helst. (Dock ej på BA där en av lärarna sa att ett ljummet glas vatten och ett kvarts äpple var en fullgod lunch...) Jag försökte hålla ner på portionerna, men på kvällarna så var suget för stort och då åt jag riskakor eller mackor eller någon annan kolhydratskälla som jag hade hemma, men inget fett. Jag vägde mellan 52-54 kg under den perioden.

Under Balettakademien tiden blev jag rekommenderad en bok som hette Montignac metoden av en god vän. Montignac metoden var lite typ LCHF och GI skrivet av en fransman. Den var emellanåt lite komisk tyckte vi båda två. Man rekommenderades att äta efterrättsost på hårdost och dricka rödvin till det. Det tyckte vi var kul för att tanken att inte äta ost med kex kändes ju bara så fel och dessutom dricka vin till det! Jag minns inte om det var den här boken som inspirerade mig att ändra min kost, men jag började förstå att kolhydrater och jag inte var den bästa kombon om jag ville vara smal. Boken rekommenderade också att man åt grönsakerna (råa) före maten för då sänktes GI på HELA måltiden. Ett tips som jag använder än idag.


När det börjades prata om LCHF så var jag inte så intresserad av det, främst för att jag var nöjd med min vikt och min diet. Jag tänkte också att det kan ju inte vara så hälsosamt att vräka i sig massa mättat fett. (Helt naturligt med tanke på min tidigare fettskräck) Min matchvikt låg nu på 47-49 kg beroende på om jag dansade eller inte. Låg vikt under jobb och lite högre när jag inte rörde på mig lika mycket. (Jag har även ägt ett gymkort under större tiden av mitt vuxna liv, men har inte utnyttjat  det så mycket så när jag behövde spara pengar för några år sedan så sa jag motvilligt upp det.)

När jag efter den andra graviditeten vid 40 års ålder inte gick ner lika fort som efter första graviditeten började jag bli lite intresserad av LCHF. Jag pratade lite med min man om det, men han verkade inte tycka att det var så hälsosamt. Trots det så smög jag ändå in LCHF i min kost och upplevde att det fungerade riktigt bra. Jag tränade lite sporadiskt och hade nyligen också börjat med Periodisk Fasta. (Tänkte skriva ett eget inlägg om PF lite senare)
 LCHF blev som ett paradis för mig då jag kunde göra LCHF pannkakor, gjorda på grädde och dessutom äta vispad grädde till det. Jag gjorde puddingar och chokladefterätter. En dröm av smör och grädde! Sockergrisen i mig fick verkligen leva upp trots att jag inte använde något socker och väldigt sparsamt använde Stevia eller något annat godkänt sötningsmedel.

Nyligen när jag bestämde mig för att börja träna ordentligt, med ett MÅL och med PT så förstod jag att mina LCHF dagar måste ta slut, för hur du än vänder och vrider på det så behöver kroppen kolhydrater för att växa och för att ha kraft om du vill ha relativt snabba resultat. Det är nog lite som att gå i stark motvind om man utesluter kolhydrater, man kommer till målet till slut, men det är mycket kämpigare. OBS! Detta är min högst ovetenskapliga åsikt!
Det var oerhört jobbigt för mig att släppa LCHF, jag fick ju äta en massa godsaker utan att lägga på mig en massa vikt. Helt galet, men sant! Jag som alltid känt att jag måste äta minst var 3:e timme, annars så blir jag på jätte dåligt humör och energin är lika med noll. Nu åt jag bara två rejäla mål om dagen och ett litet mellanmål.

Nu i efterhand har jag också reflekterat över det här suget jag hade efter framförallt grädde. Det var nog därför som jag hade svårt att släppa LCHF.  Plötsligt blev det ok att vräka i sig en massa grädde, men jag upptäckte faktiskt att jag inte kunde vräka hämningsfritt för då gick jag upp i vikt. Nyligen läste jag på Åse Falkman Fredriksons blogg 57 kilo hur hon som äter LCHF sedan 4 år tillbaka och som dessutom kommer från att ha vikt minskat med Viktväktarna tidigare, också hade ett speciellt sug efter just fet grädde och Creme Fraiche och skulle prova utesluta det ur sin kost under två veckor. Hon tar upp detta i fler blogginlägg lite senare, där hon jämför grädd-suget med socker och bröd-suget. Jag förstår precis! Jag är ju likadan! Har man inget problem med detta så behöver man inte tänka på det om man äter LCHF, men om man som jag och tydligen också Åse, har en Gottegris boende i sig så får man vara uppmärksam. Jag är ju "allt eller inget", så det är lättare för mig att utesluta en vara och bara tillåta den någon gång i bland än att äta med moderation på en daglig basis.

Jag har alltså gjort en rejäl ko-vändningar från inget fett till massor av fett, för att nu också prova vad jag kallar "träningskost". "Träningskost är mycket protein (minst 2g X din kroppsvikt fördelat under dagens alla måltider) till varje måltid tillsammans med "bra" fett (nötter, avocado, olivolja eller cocosolja) samt en bra kolhydratskälla (råris, quinoa, bulgur till exempel) Energi % ligger exempelvis på: protein 40%, kolhydrater 45% och fett 15%.
Energi % kan variera utefter dina behov, om du vill minska i vikt, öka i vikt eller hålla din vikt. (Jag förklarade vad E% var i ett tidigare inlägg)

Nu är det ju inte så att jag helt uteslutit godsaker ur mitt liv. ;)  Inte varje vecka, men varannan vecka ungefär så tillåter jag mig att få frossa i mitt älskade SMÅGODIS eller Ben & Jerrys Fairly nuts eller någon annan hemgjord efterrätt eller fika. (Ja, inte just nu då, eftersom jag är på diet) Annars så har jag uteslutit alla tillsatser i maten förutom kryddor till vardags. Den enda kryddblandingen jag har hemma är chilikrydda av olika slag då jag vill ha det i min Chili Con Carne. Taco färs kryddar jag till exempel med torkad spiskummin och koriander och örtsalt (havssalt).


Det jag kan säga om lightprodukter och lite fett är att det lätt gör att du blir hungrig. Men om du vill gå ner i vikt och ligga på ett lågt kaloriintag kan det vara ett bra komplement. Jag tror dock att det är svårt om dieten ska pågå under en längre tid. Då skulle jag rekommendera fullt fett, men minska mängden. Det är lättare att lita till kroppens egna hungersignaler och mättnadskänsla med "riktig" mat.
(Jag undviker onaturliga sötningsmedel. Jag vet att många  inte bryr sig om det, men jag utesluter helst aspartam, sucralos och annat och ersätter i så fall med Stevia eller Agavesirap)

Avslutar med lite Ego bilder från i morse. =)  Dieten börjar sätta sina spår! Nu saknas bara lite MUSKLER!  Men det jobbar vi på! ;) Även om det sägs att magmuskler "byggs" i köket så tror jag att just MINA magmuskler behöver sig en rejäl omgång dessutom! ;)

Ursäkta underklädesbilderna, men visar inget mer än vad jag gör på stranden ändå så håll till godo! ;)

Man ser extrahuden på magen rätt tydligt, men ni skulle ha sett det för några månader sedan! I snigelfart så blir det i alla fall bättre för varje månad som går. Magmusklerna har inte heller gått ihop ordentligt, men förhoppningsvis så blir det också bättre med tiden, eller inte!. =)

Som sagt...